Team PalmLarsson lämnade allt vad kontorsmiljö står för i veckan. Med underställ på och termos, äggmackor, snowboard, skidor, kamera, block och penna i bagaget tog vi oss an en heldag på Vallåsens skidanläggning.

Det började med jag knappt fick ner fötterna i de avdammade pjäxorna när vi väl nått värmestugan. Då hade vi irrat runt på småvägarna längs den norra sidan av Hallandsåsen. Så jag var sådär grymt otålig som man lätt blir när man ser en skidbacke i ögonvrån.

Det slutade med att jag åkte det allra sista åket den dagen. När Malin – min fotograferande kollega/vän/sambo – tog några sista liftbilder i skenet av elljus och sa ”du hinner nog en gång till om du skyndar dig” susade jag snabbt ner för den sista svängen.  Sen, med mitt för dagen nyvunna skidsjälvförtroende, släppte jag på den härligaste av farter. Med kvällsutsikt över Halland.

Hur klyschigt det än låter: Att kunna förena nytta och nöje är nåt av det bästa med att vara frilansjournalist.

Ett reportage med mer utförlig upplevelserapport och bilder dyker snart upp i en eller annan tidning.